av Lars Aronsson
Projekt Runeberg har gjort många texter och bilder fritt tillgängliga över Internet. Om de ska bli fler beror på dig.
Projekt Runeberg, startat i december 1992, är ett öppet, ideellt initiativ inom datorföreningen Lysator vid Linköpings universitet, syftande till att skapa en samling fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur och konst.
Så lyder standardfrasen. Men vad betyder den? Det blir enklast om man börjar i slutet.
Projekt Runeberg ger ut nordisk litteratur och konst. Det betyder skrifter på nordiska språk och konst av nordiska konstnärer. Utländsk litteratur i nordisk översättning är OK, men inte det som nordiska författare skriver på andra språk. Till de nordiska språken räknar vi svenska, danska, norska, isländska, finska, lappska, estniska och deras dialekter.
Det finns andra projekt som tar hand om andra språk. Projekt Runeberg samarbetar med de två Projekt Gutenberg i USA och Tyskland. När det gäller konst ligger avgränsningen däremot, av naturliga skäl, på konstnärens nationalitet. Musik och andra slags kulturyttringar har vi inte behövt ta ställning till än, men det kommer säkert.
Projekt Runeberg ger ut elektroniska utgåvor av litteratur och konst. Vi sysslar inte med papper här, utan med filer som lagras i datorer och överförs i datanät som Internet. Elektroniska utgåvor har fördelen att de enkelt kan kopieras. Allt som krävs är ett par klick eller ett kort kommando. Mediet för elektroniska texter och bilder, disketter och hårddiskar, minskar också i pris varje år. Det är denna fördel hos den nya tekniken som vi vill peka på. Elektroniska utgåvor av skrifter brukar kallas e-texter.
Projekt Runebergs utgåvor är fria. Det är ingen som äger dem. Du behöver inget tillstånd för att kopiera dem. De omfattas inte av upphovsrätt. Detta betyder för svenska verk att upphovsmannen måste ha dött före 1944, vilket förklarar att det mesta vi ger ut kan kallas klassisk litteratur och konst.
Alla litterära och konstnärliga verk omfattas av upphovsrätt. Det betyder att författaren eller konstnären får bestämma vem som ska få trycka och sälja verket. När författaren dör, går upphovsrätten i arv, precis som andra ägodelar. Men när författaren har varit död i 50 år tar upphovsrätten slut. Verket blir allmängods.
Syftet med Projekt Runeberg är att skapa en samling av sådana fria elektroniska utgåvor. Det viktiga är att samlingen skapas och görs tillgänglig, inte hur det görs. Det är inte en person som gör hela jobbet, utan många hjälps åt. En del knappar in, andra scannar. Någon kanske redan har ett verk i elektronisk form, som vi kan få.
Projekt Runeberg samordnas från datorföreningen Lysator vid Linköpings universitet. Lysator grundades 1973 av studenter som fick en egen stordator att ta hand om. Idag finns Lysator i Q-huset på universitetsområdet. Där finns föreningens datorer som är anslutna till SUNET, det svenska universitetsdatanätet, som tillhör Internet. Kopplingen till Internet och den utrustning som Lysators generösa sponsorer ställer till vårt förfogande är absolut nödvändiga för Projekt Runeberg.
Projekt Runeberg är ett initiativ inom Lysator. Lysators föreningsmöte utser en projektledare, som sedan bestämmer i projektet på egen hand, ett år i taget. Det är bara Lysators styrelse som kan bestämma över projektledaren och det är bara föreningens medlemmar som får rösta fram en ny projektledare. Ett annat känt projekt inom Lysator är RydNet.
Medlemskap i föreningen Lysator är öppet för alla studenter och anställda vid Linköpings universitet, men inte för utomstående. Trots detta är Projekt Runeberg ett öppet initiativ. Det betyder att utomstående får delta i arbetet och ta del av resultatet, även om de inte kan få något formellt inflytande.
Internet har funnits länge hos Lysator, även om det mest använts för elektronisk post och tjänster som FTP, telnet, IRC, MUD och LysKOM. Redan tidigt kände vi till det amerikanska Project Gutenberg, som leds av Michael Hart, och deras arbete med engelska e-texter. I juni 1992 startades menytjänsten Gopher hos Lysator. Detta globala informationssystem var en spännande ny användning av Internet, men det saknades ett lokalt - svenskt eller nordiskt - informationsinnehåll.
Idén till Projekt Runeberg hade kanske funnits tidigare, men de första texterna samlades ihop och namnet bestämdes i december 1992. Till en början användes menysystemet Gopher. Numera används huvudsakligen World Wide Web, som togs i drift vid Lysator i februari 1993. Projektledare sedan starten har varit Lars Aronsson.
Den 6 mars 1993 var e-texten Fänrik Ståls sägner fullbordad och då annonserades projektet i Usenet News. Strax därefter skapades Projekt Runebergs e-postlista som ett diskussionsforum för de intresserade. Den första tidningsartikeln om Projekt Runeberg publicerades 18 mars 1993 i Helsingin Sanomat.
Projekt Runeberg är ett ideellt initiativ. Det betyder att allt arbete är oavlönat och frivilligt. Ingen har fått något betalt för de texter och bilder du ser här. Det brukar heta att man får det man betalar för, men ibland får man faktiskt en hel del även om det är gratis.
Att vi lyckats motivera en massa människor att arbeta gratis beror naturligtvis på att alla får nytta av resultatet. Men det innebär också en hel del begränsningar för projektet: Vi kan inte lova att någon ska arbeta. Vi kan inte lova att stavfel kommer att bli rättade. Vi kan inte beordra någon att lägga in ett visst verk, utan alla lägger in det som intresserar dem.
Utan det frivilliga arbetet skulle Projekt Runeberg ha stått kvar på ruta noll. Vår respekt för detta frivilliga arbete gör att vi tar emot alla inkomna bidrag, som uppfyller projektets övriga krav. Vi gör alltså inget urval. Det är inte vår smak som ska råda, utan bidragslämnarens. Vill du lägga ner frivilligt arbete på att ta fram en e-text, så ska vi se till att göra den tillgänglig.
Om du tycker att Projekt Runeberg är en utomordentligt fånig idé, så har du förmodligen slutat läsa långt innan du kommer hit. Du kanske snarare har haft användning av våra texter och bilder? Du kanske är tacksam för att det finns människor som arbetar frivilligt?
Tacka oss inte, den varan har vi mer än nog av. Men hjälp oss! Det finns oändligt många sätt. Berätta om Projekt Runeberg för kolleger och vänner. Skriv en artikel om oss i någon tidning. Använd våra texter och bilder som exempel i undervisning och uppvisningar. Ge bort en diskett med våra texter till någon bekant.
Anmäl dig till Projekt Runebergs e-postlista för att hålla dig informerad om vad som händer i projektet. Delta i diskussionen. Delta i samhällsdebatten runt informationsteknologi (IT) och användningen av globala datanät. Skapa förståelse för tekniken, men betona att innehållet - informationen - är det viktiga, och den blir vad vi gör den till.
Hjälp oss att skapa fler fria elektroniska utgåvor. Välj ut en bok, dikt eller tavla som du tycker om. Försäkra dig om att upphovsmannen dog före 1944. Använd en scanner om du kan, eller skriv in texten med en vanlig ordbehandlare. Ta kontakt med oss, så tar vi hand om ditt bidrag och gör det tillgängligt över Internet. Fråga oss om du undrar något.
Man behöver inte vara född på 1600-talet för att lämna sitt bidrag till Projekt Runeberg!
Projekt Runeberg
Datorföreningen Lysator
Linköpings universitet
581 83 Linköping
Tel: 013-12 64 98
E-post: runeberg@lysator.liu.se
World Wide Web: http://www.lysator.liu.se/runeberg